• Hitta kontor eller uttagsautomat
    Sök
  • Telefonnummer

    0752-48 45 42

    Måndag-torsdag 8.00-21.00
    Fredag 8.00-18.00
    Lördag 8.30-18.00
    Söndag 10.00-21.00

    Se särskilda öppettider

Del

Har kineserna blivit galna?

Danske Invests chefsanalytiker Bo Bejstrup Christensen förklarar varför marknadens oro över Kina är överdriven.

Av Bo Bejstrup Christensen, chefsanalytiker på Danske Invest

I media kan vi läsa om problemen i Kina: tillväxten ser ut att fortsätta att avta, börsen kollapsar och nu senast har kineserna börjat manipulera sin valuta.

Förvirringen är total. Bristen på förtroende för den kinesiska regeringen och dess förmåga att hantera ekonomin och de kinesiska finansmarknaderna har nått nya höjder.

"The Great Fall of China" stod det på The Economists förstasida förra veckan och Financial Times skrev att den kinesiska ledningens trovärdighet står på spel.

Frågorna som vi alla ställer oss: har kineserna tappat kontrollen? Har kineserna blivit galna?

Vår korta svar är: Nej.

Vi anser tvärtom att det finns logiska förklaringar bakom de kinesiska åtgärderna.

Om vi ser det i ett större perspektiv så kan vi idag se att Kinas president Xi Jinping har befäst sin makt mycket snabbare och på ett mycket mer omfattande sätt än många trodde var möjligt när han kom till makten 2012.

Xi Jinping har redan lanserat en rad reformer och på det politiska planet är en omfattande antikorruptionskampanj det tydligaste tecknet på hans kontroll över den politiska arenan.

2015 är ett speciellt år
Ur ett finansmarknadsperspektiv är 2015 ett mycket speciellt år för både Xi Jinping och Kina. 2015 är nämligen året då den kinesiska valutan kan bli en del av den Internationella valutafondens (IMF) korg av globala reservvalutor. Den möjligheten uppstår bara vart femte år och därför är det först år 2020 som nästa tillfälle ges och då är Xi Jinping förmodligen redan på väg bort från makten.

Förutom den politiska betydelsen av att få den kinesiska valutan erkänd vid sidan av den amerikanska dollarn och euron, så är det självklart bra för de globala finansiella systemen att få världens största handelsnation inkluderad i detta samarbete.

Den 26 maj i år tog IMF ett mycket stort steg genom att officiellt förklara att den kinesiska valutan inte längre är undervärderad. Detta skedde efter många år av anklagelser , inte minst från USA, att Kina manipulerar sin valuta och håller den undervärderad för att öka den kinesiska exporten, vilket i sin tur leder till färre jobb i USA. Särskilt de amerikanska politikerna har bedrivit en hård linje och man har flera gånger haft diskussioner om att USA ska införa handelssanktioner mot Kina som straff för att man manipulerar sin valuta.

Av denna anledning hade IMF:s uttalande i maj stor symbolisk betydelse, även om uttalandet var både nödvändigt och logiskt eftersom den kinesiska valutan under de senaste 10 åren ökat med mer än 50 procent i värde i förhållande till de valutor som Kinas handelspartners representerar. Kort sagt, Xi Jinping tog det första steget och var i maj på god väg att få den kinesiska valutan inkluderad i IMF:s valutakorg.

Den kinesiska devalveringen är ingen tillfällighet
Den 4 augusti förändrades dock saker och ting när IMF meddelade att man gärna ser att marknaden i större utsträckning bestämmer värdet på den kinesiska valutan. Vi kan naturligtvis bara spekulera, men vi tror inte att det var en tillfällighet att den kinesiska devalveringen kom exakt en vecka efter meddelandet.

Om vi bortser från att valutan under två dagar fallit 5 procent och skapat massiv osäkerhet på de globala finansmarknaderna, så var den kinesiska centralbankens huvudbudskap att marknadskrafterna  hädanefter ska få spela en större roll i värderingen av den kinesiska valutan.

Något som är intressant är att den kinesiska valutan på senare tid faktiskt har stärkts mot dollarn. Här är det dock oerhört viktigt att inte bra se på de fundamentala faktorerna i den kinesiska ekonomin, utan också se på de framtida politiska aspekterna.

För det första har Kina fortfarande ett stort överskott i handelsbalansen. Och så länge råvarupriserna faller, kommer detta överskott att bestå. Om vi dessutom lägger till utländska företags direktinvesteringar i Kina, så har Kina för närvarande ett underliggande inflöde av valuta motsvarande cirka 5 procent av Kinas BNP.

Detta är den främsta orsaken till att den kinesiska valutan har ökat i värde under de senaste åren. Vi tror att denna trend kommer att hålla i sig.

Myndigheterna vill skrämma spekulanterna
I det kortsiktiga perspektivet kan denna typ av kapitalrörelser dock överskuggas av mer spekulativa inslag. I detta sammanhang minns vi att Kina, särskilt under de senaste fem åren, har fört en hård kamp mot spekulanter som i princip har utnyttjat kombinationen av nollränta i USA, betydligt högre räntor i Kina, och en kinesisk valuta som har stärkts gentemot både dollarn och de flesta andra valutor. På ytan ser det ut som en säker och solid investering - en så kallad carry-trade.

Vid en extrainkallad presskonferens två dagar efter att den kinesiska centralbanken meddelat förändringen i valutapolitiken, meddelade centralbanken att förändringen delvis beror på att man vill bekämpa onormala kapitalrörelser och i övrigt genomföra undersökningar om vad bankerna gör.

Vår bedömning är att myndigheterna, genom att skapa mer osäkerhet och större rörelser i växelkursen, önskar skrämma några av de mer spekulativa investerarna.

Om vi ser framåt så tror vi att den kinesiska valutan på kort sikt kan komma under press på grund av dessa spekulativa inslag. Särskilt nu när det finns förväntningar om räntehöjningar. Detta förändrar dock inte den fundamentala bilden av att Kina fortsätter att vara mycket konkurrenskraftig, vilket innebär att landets löpande överskott gentemot sina handelspartners gör att den kinesiska valutan kommer att fortsätta stiga i värde när oron har lagt sig.

På mycket kort sikt tror vi att det finns viktiga politiska motiv för den kinesiska centralbanken att arbeta för att den kinesiska valutan försvagas kraftigt mot den amerikanska dollarn. 

Med IMF vid bordet
Under november ska det slutgiltiga beslutet tas om den kinesiska valutans vara eller inte vara i IMFs korg av globala reservvalutor. Då kommer IMF sitta vid bordsändan, med kineserna på ena sidan bordet och amerikanerna på den andra. De kraftiga rörelserna i den kinesiska valutan under den senaste tiden gör det svårare för de amerikanska förhandlarna att hävda att den kinesiska valutan fortfarande är undervärderad.

Omvänt så har kineserna ingen anledning att göra situationen mer besvärlig än vad den redan är för amerikanerna. Vi tvivlar starkt på att kineserna vill gå in i förhandlingarna med en valuta som har fallit ytterligare 10 procent mot den amerikanska dollarn.

Därför tror vi inte att den kinesiska valutan kommer att röra sig mycket gentemot dollarn på kort sikt. På lite längre sikt räknar vi med att den kommer att fortsätta att stärkas mot handelspartnernas valutor i allmänhet och på ännu längre sikt tror vi att de kinesiska myndigheterna är villiga att låta marknadskrafterna bestämma värdet av den kinesiska valutan.

Vårt huvudbudskap är ganska enkelt: bekymren kring den kinesiska valutan är en storm i ett vattenglas och kineserna har på intet sätt blivit galna. Kinas agerande är enligt vår uppfattning både genomtänkt och logiskt, även om vi, som alltid, skulle önska en större öppenhet och klarhet från kinesernas sida!

Abonnera på nyheter

Danske Invests nyhetsbrev är en gratis e-posttjänst där du löpande erhåller information och nyhetsuppdateringar om våra fonder.

Du anmäler och avanmäler dig genom att uppge din e-postadress och därefter väljer du vilken information du önskar få.

Info

Noget gik galt.

Warning

Noget gik galt.

Error

Noget gik galt.