• Hitta kontor eller uttagsautomat
    Sök
  • Telefonnummer

    0752-48 45 42

    Måndag-torsdag 8.00-21.00
    Fredag 8.00-18.00
    Lördag 8.30-18.00
    Söndag 10.00-21.00

    Se särskilda öppettider

Del

Därför lämnar inte Grekland eurosamarbetet

Chefsekonom Bo Bejstrup Christensen hos Danske Invest räknar med en grekisk lösning som kommer att lyfta europeiska aktier.

Sedan valet av den nya regeringen i Grekland i januari har vi bevittnat en cirkus av historiska proportioner. Den ena tidsgränsen efter den andra har brutits och det ena toppmötet efter det andra har kollapsat utan en lösning på utmaningarna för Grekland.
 
Nu har Grekland snart slut på pengar. Därmed ställs situationen på sin spets och retoriken från alla parter har skärpts. Den uppenbara frågan är: lämnar Grekland eurosamarbetet?
 
Vårt svar är ett definitivt nej - av tre huvudorsaker.
 
För det första anser vi att Greklands ekonomi kollapsar i händelse av ett utträde ur eurosamarbetet. Chefen för den europeiska centralbanken, Mario Draghi, sa i förra veckan att ECB för närvarande tillför likviditet till det grekiska banksystemet, vilket motsvarar 65 procent av Greklands BNP. Anledningen är ganska enkel, grekiska sparare tar kontinuerligt ut sina euro från de grekiska bankerna, delvis på grund av rädsla för en konvertering till en ny grekisk valuta (vilket vi kommer tillbaka till), dels i rädsla för begränsningar av tillgången till sina sparpengar. Därför vänder sig de grekiska bankerna till ECB för att säkerställa likviditet för den dagliga verksamheten.
 
Om den grekiska staten väljer att inte uppfylla sina skyldigheter, dvs att betala tillbaka på sina lån, blir de grekiska bankerna snabbt insolventa. I ett sådant fall kan ECB juridiskt sett inte tillhandahålla likviditet. Följden är en total kollaps av det grekiska banksystemet. Det innebär att dagliga ting som betalningar i matbutiker, på bageriet eller till elektrikern samt kontantuttag i bankomater slutar att fungera. Kort sagt - den grekiska ekonomin kollapsar. Det är de grekiska politikerna naturligtvis medvetna om.
 
Kan inte trycka egna sedlar
Det andra argumentet är av praktisk karaktär. Låt oss för ett ögonblick anta att Grekland lyckas införa en ny valuta under ordnade former. Vad blir värdet på valutan? Hur mycket är valutan värd när man handlar med utlandet? Och vem har tillit till den? Vår bästa gissning är mycket få! Förmodligen inte ens de grekiska medborgarna själva.
 
Tänk på följande - Grekland importerar mer än 99 % av sin oljeförbrukning. Grekland är inte självförsörjande när det gäller grundläggande saker som t.ex. medicin. Dessutom ska sedlar tryckas och mynt präglas och det i en kvalitet så att förfalskningar inte blir ett stort problem. Det kan inte Grekland, de har helt enkelt varken teknik eller produktionsapparat till det. Det ska alltså även "betalas" med den nya valutan, vars köpkraft utomlands är begränsad.
 
Med andra ord, i händelse av ett grekiskt utträde och införandet av en ny valuta kan Grekland till exempel varken förse sig med olja, medicin eller ens med de mynt och sedlar de hoppas kunna införa. Resultatet blir helt enkelt kollaps av den grekiska staten.
 
Det tredje huvudargumentet är rent politiskt. De senaste opinionsmätningarna visar att en stor majoritet på 75-80 procent av befolkningen vill ha kvar euron och stanna kvar i EU. Endast omkring en fjärdedel väljer ett utträde. Premiärminister Tsipras kommer således att gå emot en betydande majoritet av folket om han inte lyckas hitta en lösning och stanna kvar i samarbetet.
 
Sett ur långivarnas perspektiv
Om vi ser på saken ur ett externt perspektiv så vill vi peka på tre faktorer.
 
Först Greklands geografiska position. Om den grekiska staten kollapsar och vi får en social kollaps, sker det i en del av världen och vid en tidpunkt då den geopolitiska situationen redan är djupt komplicerad med tanke på situationen i Nordafrika och Mellanöstern och de relaterade flyktingströmmarna.
 
Vi tvivlar dessutom starkt på att ledande europeiska politiker - inklusive Merkel - vill gå till historien som de som inte kunde hålla ihop euroområdet.
 
Slutligen talar vi om ett land som är bland de fattigaste i hela eurosamarbetet.
 
Därför bedömer vi att båda sidor av förhandlingsbordet ser både inrikes- och utrikespolitiska skäl som talar för en lösning.
 
Sammanfattningsvis bedömer vi att på den grekiska sidan finns ekonomiska, sociala och statliga faktorer som pekar på kompromissvilja. Om vi tittar på den andra sidan av förhandlingsbordet menar vi att det finns politiska och sociala faktorer som gör att en lösning kommer att uppnås.
 
Vad exakt är det som händer?
Vi har självklart inte insyn i processen, vi är lika förvånade över det här förloppet som många andra. Men vi anser att vi för närvarande bevittnar ett grekiskt spel för gallerierna, underbyggt av ett grekisk folk som i en ganska stor utsträckning känner sig förfördelade och till och med trampade på. Därför finns det uppbackning till en ledare som åtminstone tar kampen – och det gör Tsipras! När den oundvikliga kompromissen nås - och den kommer - kan Tsipras åtminstone gå tillbaka till sina väljare och säga att det är detta eller totalt kaos.
 
Vad händer nu?
 
Som de senaste månaderna har visat kan båda sidorna hitta en hel del lösningar och kryphål för att förlänga processen.
 
Detta gör det svårt att ta reda på när den slutliga tidsfristen löper ut. Men den allt hårdare retoriken - särskilt från den grekiska sidan – understryker att vi snart är nära vägs ände och att en lösning behövs.
 
Fram tills dess att en överenskommelse har nåtts kommer marknaderna att präglas av osäkerhet. Men när det väl föreligger en lösning, kommer marknaderna präglas av lugnare villkor. Då kommer fokus att skifta till den nu relativt goda tillväxten i Europa, som i skrivande stund ligger en bra bit över 2 procent. Får vi dessutom rätt i våra förväntningar om att tillväxten - främst drivet av ett sundare banksystem - fortsätter i en takt om cirka 2 procent, så kommer de europeiska finansmarknaderna slutligen återhämta sig och europeiska aktier notera nya framgångar under hösten och in i 2016.

Abonnera på nyheter

Danske Invests nyhetsbrev är en gratis e-posttjänst där du löpande erhåller information och nyhetsuppdateringar om våra fonder.

Du anmäler och avanmäler dig genom att uppge din e-postadress och därefter väljer du vilken information du önskar få.

Info

Noget gik galt.

Warning

Noget gik galt.

Error

Noget gik galt.