• Hitta kontor eller uttagsautomat
    Sök
  • Telefonnummer

    0752-48 45 42

    Måndag-torsdag 8.00-21.00
    Fredag 8.00-18.00
    Lördag 8.30-18.00
    Söndag 10.00-21.00

    Se särskilda öppettider

Del

Överenskommelse om Grekland - en historisk dag för Europa!

Danske Invests chefsanalytiker förklarar här varför överenskommelsen om Grekland är ett historiskt viktigt beslut.

Medierna är fulla med rubriker om helgens avtal mellan Grekland och dess kreditgivare. Fokus ligger just nu på huruvida Greklands premiärminister Alexis Tsipras lyckas med att få igenom kreditgivarnas krav i det grekiska parlamentet.

Vi tror dock att det löser sig och att Grekland kommer att behålla euron. Här och nu kommer vi inte diskutera detta ytterligare utan istället rikta in oss på de stora frågorna kring det grekiska avtalet och dess betydelse för framtiden.

En historisk tillbakablick börjar 2004 då den grekiska regeringen i stort sett erkände att man hade ljugit om storleken på det offentliga underskottet för att uppfylla de konvergenskrav som ett eurosamarbete förutsatte.

Under 2009 och 2010 kom det fram att det grekiska offentliga underskottet var mycket större än man tidigare trott – dubbelt så stort! Med den information som vi har idag innebär det att Grekland hade ett budgetunderskott på 15 procent av BNP under 2009. Om vi bortser från räntekostnader på underskottet så uppgick det till cirka 10 procent.

Redan vid den tiden uppgick statsskulden till cirka 130 procent av BNP och skulden steg hela tiden på grund av det löpande underskottet. Med andra ord – situationen i Greklands offentliga sektor och dess ekonomi var ohållbar och landet var på väg mot mycket svåra tider.

Sparade för mycket för snabbt
Efter detta har det skrivits mycket om hur hårt Grekland har behandlats. Vi håller i allmänhet med om att Grekland, särskilt nu i efterhand, uppmanades att spara för mycket för snabbt. Detta måste dels ses i ljuset av erfarenheterna kring hur liknande situationer hanterats tidigare (t.ex. kriserna i Latinamerika och Asien under 1980-talet och 1990-talen), dels mot bakgrund av att Grekland drabbades av en serie andra bakslag.

Framför allt handlar det om finanskrisen som nästan ströp det grekiska banksystemet och dess förmåga att låna ut pengar i ett mycket kritisk skede. Bankerna borde ha utrustats till att stötta den privata sektorn och hjälpt till inom några av de områden där den grekiska staten försökte spara pengar.

Längs vägen har Grekland upprepade gånger misslyckats med att genomföra viktiga reformer, t.ex. att skapa en oberoende skattemyndighet och en oberoende nationell statistikbyrå. För att inte nämna pensionssystemet som helt enkelt inte är hållbart om man er till den grekiska demografiska utvecklingen.

Grekiska ekonomi åter i tillväxt
Trots de misstag som begicks så återhämtades den grekiska ekonomin och växte under förra året. Det offentliga underskottet (före räntekostnader, som trots den stora skulden är exceptionellt låga på grund av de gynnsamma lånevillkoren) vändes till plussiffror. Kort sagt – Grekland skulle kunna ha stått på egna ben relativt snart. De grekiska politikerna hade chansen att fatta rätt beslut.

Istället kom Tsipras regering till makten med krav på färre besparingar, skuldavskrivningar och färre reformer. Under årets första månader har denna regering lyckats krossa det lilla förtroende som hade byggts upp hos såväl investerare som europeiska politiker. Det kulminerade i Merkels historiska ord från igår: "Den viktigaste valutan - förtroendet - är borta."

Vi har aldrig tvivlat på Europas vilja att hjälpa sina svagaste medlemmar och därmed aldrig tvivlat på viljan att låna Grekland pengar. Det vill säga viljan att hjälpa det grekiska folket. Men kreditgivarna kan självklart inte fortsätta att låna ut europeiska skattebetalares pengar till ett land som inte vill hjälpa sina egna institutioner och där det politiska ledarskapet brister. Avtalen mellan Grekland och dess kreditorer handlar således inte om pengar. Det handlar om att skapa en modern grekisk stat!

På den "nya" reformlistan ingår således krav på att säkerställa "oberoendet" av den grekiska statistikbyrån, att "avpolitisera den grekiska offentliga förvaltningen" och att säkerställa hållbarheten i pensionssystemet.

För tidigt med skuldavskrivningar
En viktig del finns dock inte med: En direkt skuldavskrivning. Varför? Enligt vår uppfattning så är det ett av få trumkort som kreditgivarna har för att se till att reformerna verkligen genomförs. Vi tycker det är ganska uppenbart att Grekland inte kommer att kunna betala tillbaka alla sina skulder i framtiden. Därför tvivlar vi heller inte på att en del av den grekiska skulden så småningom kommer att skrivas ned men först efter att man har sett att Grekland har genomfört reformerna.

Avtalet väcker uppenbarligen en hel del politiska frågor – går EU för långt och lägger sig i nationalstatens angelägenheter? Många skulle säkert svara ja på den frågan. Det enda vi försöker göra här är att förklara varför Grekland har hamnat i denna situation. Och avsluta med en öppen fråga, vilka har varit värst för det grekiska folket? De europeiska eller de grekiska politikerna?

Vad händer nu? Under de kommande dagarna och veckorna kommer det att vara fullt med politiska nyheter som påverkar marknaderna. Vi har definitivt inte sett slutet men vi tror dock att vi är på väg mot en slutgiltig lösning.

Den 20 juli måste Grekland betala sin skuld till Europeiska centralbanken. ECB har redan töjt på nästan alla regler för att hålla det grekiska banksystemet flytande, men om inte Grekland betalar den 20 juli finns det nog ingen återvändo. Då måste ECB stänga av respiratorn. Därför räknar vi med att den politiska processen snart finner en lösning.

Det finns flera vinnare
Vad innebär detta för oss som investerare? EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker avslutade måndagens presskonferens med följande svar på frågan om huruvida EU har varit för hårda mot den grekiska regeringen om man ser till alla krav på reformer: "Den här kompromissen innebär inga vinnare eller förlorare. Jag tycker inte att det grekiska folket har blivit förödmjukat och jag anser inte att övriga européer har förlorat ansiktet. Det är en typisk europeisk överenskommelse ".

Helgen kommer enligt vår mening att gå till historien. I ännu ett tufft test har Europa visat att sammanhållningen är stark och att vi nu löser problemen med politiska samtal.

Men det finns vinnare. Om den grekiska krisen snart hamnar i bakgrunden har den europeiska ekonomin inte tagit alltför mycket skada. Framför allt så klarade det europeiska banksystemet krisen.

Det understryker att regionen idag har mer stabila institutioner och därmed en bättre förmåga att stå emot de oundvikliga kriser som kommer att dyka upp i framtiden. Just nu innebär detta att tillväxten i Europa fortsätter. Vi räknar med en BNP-tillväxt på 2 procent i eurozonen under det andra halvåret och in i 2016. Detta är goda nyheter för alla som äger europeiska aktier.
 

Abonnera på nyheter

Danske Invests nyhetsbrev är en gratis e-posttjänst där du löpande erhåller information och nyhetsuppdateringar om våra fonder.

Du anmäler och avanmäler dig genom att uppge din e-postadress och därefter väljer du vilken information du önskar få.

Info

Noget gik galt.

Warning

Noget gik galt.

Error

Noget gik galt.