• Hitta kontor eller uttagsautomat
    Sök
  • Telefonnummer

    0752-48 45 42

    • Telefonsamtal kan spelas in och sparas som dokumentation och av säkerhetsskäl.

    Måndag-fredag 8.00-17.00
    Lördag-söndag 10.00-16.00

    Se särskilda öppettider

DelClose

Oron för en ny recession i USA är överdriven

Chefsanalytiker Bo Bejstrup Christensen avfärdar olyckskorparnas profetior för den amerikanska ekonomin.

Statistiken från USA är en besvikelse, tillverkningssektorn befinner sig redan i recession, tron på nya räntehöjningar har praktiskt taget försvunnit och aktiemarknaden kämpar för att normaliseras efter den sämsta starten på ett nytt år på årtionden. Samtidigt haglar kritiken mot amerikanska centralbanken Fed som man anser har stramat åt penningpolitiken alldeles för tidigt. Kort sagt, problemen tornar upp sig och ordet ”recession” är tillbaka på tapeten. Så kommer vi få se en ny recession i USA? Nej, självklart får vi inte det.

Varför pratar vi om det överhuvudtaget?

Vi vill inte sopa den oro som ändå finns under mattan. Industritillverkningen sjunker och tillverkningssektorn befinner sig på nivåer som tidigare motsvarat recession i den totala ekonomin. Till detta kan vi lägga en markant åtstramning av villkoren med högre finansieringskostnader för företagsobligationer, lägre aktiekurser och, framför allt, en väsentligen starkare dollar. Dessutom genererar tillväxtmarknaderna en lägre exporttillväxt som också ökar risken för finansiell oro. Så listan på orosmoment är lång, och oron är inte helt obefogad.

Trots det ser vi ingen anledning till panik
Icke desto mindre anser vi att oron börjat övergå till ett panikartat tillstånd. Om vi kokar ner situationen så kommer vi till slutsatsen att det handlar om flera negativa, men övergående faktorer i den amerikanska ekonomin.

Högst upp på listan står den starkare valutan (som stärkts med över 20 procent) sedan den bottnade 2014. Det drabbar i sin tur både exportvolymen och intjäningen mätt i dollar. Nu ligger det i sakens natur att dollarn inte kan fortsätta att stärkas för evigt, utan att det kommer att avta förr eller senare. Även om vi fortfarande anser att det svaga oljepriset är bra för den amerikanska ekonomin så drabbas vissa delar hårt. Och även om vi inte är så optimistiska vad gäller just oljepriset så kan det inte fortsätta sjunka hur länge som helst.

Vi är inte heller optimistiska vad gäller Kina och tillväxtmarknaderna, men tillväxten i Kina har redan halverats drivet inte minst av den minskande byggsektorn, och både Ryssland och Brasilien befinner sig i en tuff recession. Det är tillstånd som inte förändras över en natt och det kommer att dröja länge innan Kina är tillbaka på forna tiders höga tillväxtnivå, men det finns ändå en gräns för hur mycket tillväxten kan sjunka i exempelvis Brasilien, där tillväxten de senaste åren redan sjunkit med katastrofala -7,5 procent.
Motvinden som drabbat USA är alltså högst tillfälligt och framförallt extern. Därför drabbar den också framförallt de delar av USA som är beroende av omvärlden, alltså tillverkningssektorn.

Börsen styrs av fel statistik
Finansmarknaderna hungrar alltid efter ny information. Hur ser ekonomin ut just nu? Vart är den på väg? Därför granskas all typ av statistik i ett försök att komma fram till vad framtiden har i sitt sköte. Det här är också den stora utmaningen. Statistik är nämligen en tillbakablick i historieböckerna och framtiden handlar om vem och vad som skapar tillväxt. Och morgondagens vinnare behöver inte nödvändigtvis finnas redan idag.

En genomsnittlig månad matas det ut mer data från den amerikanska tillverkningssektorn än från servicesektorn och det beror dels på USA:s historiska status som industriell ekonomi och delvis på att det är mycket enklare att fråga en biltillverkare hur många bilar de har tillverkat än det är att fråga en läkare om månadens resultat på ett sjukhus.

Industridata skapar överdrivet negativ bild
I den här aldrig sinande strömmen av statistik tar tillverkningssektorn upp mer plats än den gör i den reella ekonomin. I årtionden har tillverkningssektorn minskat som andel av den totala ekonomin, och utgör nu under 15 procent, medan endast 10 procent av arbetsstyrkan är anställd i tillverkningssektorn. Trots det kommer 40 procent av det månatliga statistikflödet från industrisektorn. Därför är det viktigt att notera att de externa störningarna drabbat industrisektorn medan servicesektorn klarat sig överraskande bra och bland annat genererat många nya arbetstillfällen.

För den breda ekonomin kommer tillväxten många gånger från områden som är väldigt svåra att mäta. 2010 visade en forskningsrapport att den drivande faktorn bakom antalet nya jobbtillfällen under ett genomsnittligt år är de nya småföretagen. Utan dessa skulle sysselsättningen stagnera. Små nya företag är svåra att mäta eftersom de inte tar så mycket plats i statistiken och för att är just nya.

Därför föredrar vi att koncentrera diskussionen om en eventuell recession runt banksystemet och bostadsmarknaden. Utan ett välfungerande banksystem kan entreprenörer och innovatörer inte starta nya företag och expandera. För många innebär bostadsmarknaden en primär finansieringskälla och därför är stigande bostadspriser och möjligheten att ta lån med fast egendom som säkerhet avgörande för nya arbetstillfällen och tillväxt.

Eftersom vi inte får en bankkris får vi heller inte en recession
Just därför tittar vi på hur bankväsendet hanterar kriser. Just nu tror vi att sektorn kommer att förlora på energirelaterad utlåning. Tiden efter krisen 2008/2009 har lagts på att bygga ett bättre och mer stabilt banksystem som inte låter sig rubbas utan vidare. Högre kapitalkrav, ökad likviditet och ökad transparens innebär att banksystemet kan absorbera kommande förluster utan att dra in på långivningen på andra delar i systemet. Det bekräftades i veckan av den senaste undersökningen av bankernas utlåningsvillighet – senior loan officer survey.

Undersökningen visar att en handfull banker stramat åt villkoren för utlåning till företag, men viktigast av allt är att bankerna fortsätter att expandera utlåningen till konsumenter i allmänhet och bostadslån i synnerhet. Det sistnämnda är viktigt eftersom det största hindret för en normalisering av bostadsbyggandet är allt för strama villkor för utlåningen. Därför tror vi att antalet nya bostäder kommer att öka med mellan 20 och 40 procent de kommande tre åren, och därmed stödja ekonomin i en tid då industrisektorn jobbar i motvind.

Därför anser vi inte att amerikanska centralbanken gjort något fel. Om Fed inte hade inlett normaliseringsprocessen skulle kanske både finansmarknaden och bankerna fortfarande försöka ställa kapital och finansiering till förfogande för exempelvis energisektorn. Märk väl att centralbankschefen Janet Yellen redan sommaren 2014 pekade på att bankerna lånade ut för mycket pengar till företag med låg kreditvärdighet.

Om sex månader kan vi börja blicka framåt igen.
Tänk så stark ekonomin hade varit om dollarn inte stärkts som en direkt konsekvens av den svaga normaliseringen av penningpolitiken. Då skulle arbetslösheten i USA vara ännu lägre och löneinflationen markant högre och Fed hade sett sig tvingat till en snabb åtstramning. Det i sin tur hade varit en komplicerad process.

Istället försöker Fed navigera den här tuffa miljön och skapa finansiella villkor som gynnar tillväxt och därmed en inflation som tillåter centralbanken att uppfylla sitt mandat om full sysselsättning och 2 procents inflation. Marknaderna har klarat av åtstramningen och därför kan man vänta lite. Och just på grund av att centralbanken började i tid kan man arbeta långsamt och löpande anpassa räntehöjningarna efter utvecklingen på finansmarknaderna.

Just nu har det utbrutit panik på marknaden. Men vi tror att paniken är överdriven, även om den delvis är befogad. Om sex månader kommer vi ha fått klarhet om följderna av framför allt det lägre oljepriset. Då kommer banksystemet vara stabilt och bostadsmarknaden försätta växa. Recessionen kommer att vara som bortblåst och den amerikanska centralbanken kan fortsätta höja räntan. Givetvis i en maklig takt, och det ser vi fram emot.
 
 

Abonnera på nyheter

Du anmäler dig genom att uppge din e-postadress och därefter väljer du vilken information du önskar få.

Info

Noget gik galt.

Warning

Noget gik galt.

Error

Noget gik galt.